Mupp i magen och stort liv på landet

Tidsbrist - alltid. Men har man en mupp i magen och ett helt nytt, stort liv på landet behöver man skriva av sig emellanåt. Alltså. Sagt och gjort, nu är jag här. Önskar bara att det inte var så förbaskat kallt, att veden inte var slut och att jag hade kokat mig en kopp kaffe innan jag satte mig. Men, man kan inte få allt här i livet. Jag har ju världens bästa flickvän, en förunderlig son och en mupp i magen - det räcker långt.

13 veckor har den legat där inne nu. Ett växande litet mirakel som nästan tagit död på mig fram till nu. Jösses vilken krävande sak. Först skulle den ha hårdbröd med ost, sedan rostat bröd till förbannelse, efter det blodapelsiner och nu ska den tydligen ha daimglass och kladdiga biskvier! Jodå. Och det enda jag får tillbaka är ett sjukt illamående (omöjligt att föreställa sig hur vidrigt), gaser i magen och en trötthet som skulle kunna klubba en elefant any time. Tack så mycket. Fast det börjar faktiskt bli lite bättre nu (ta i trä...). Ibland mår jag bra i flera timmar i sträck, och jag börjar till och med längta efter lite närhet och mys emellanåt. Jag behöver inte längre sitta fryst i samma ställning för att undvika självmordstankar eller risk för kaskadkräkningar. Inte lika ofta i alla fall. Hm. Allt är förstås relativt.

Börjar tänka framåt och längta, fast jag vet inte om det är riktigt tillåtet än. Grubblar också en del över hur livet kommer att bli. Hur jag och flickvännen kommer att förändras och vad som kommer att hända med vårt förhållande. Och herregud, min kropp, vad kommer att hända med den? Kan inte låta bli att oroa mig för det också. Tänk om jag får hemorrojder, hängbröst och sladdrig mage? Kommer hon att vilja vara med mig då? Våndas också över hur det ska bli när jag inte längre kan träna som jag är van. Mycket identitet i det. Det är mitt knark som jag behöver för att vara människa liksom. Oh well, den som lever får se hur det blir. Nu ska jag skura golvet och färga håret. Har en timme på mig innan sonen ska hämtas från fritids. Tidsoptimist? Neee....