Ombytta roller

Förändringsdags. Man kan i alla fall inte anklaga oss för att vara slentrianmässiga. Här byter vi roller hej vilt och nu är det dags igen. Jag är äntligen klar med min utbildning (damn vad bra jag är!) - tentorna är avklarade, praktiken avklarad och katastrofberedskapskursen fixad – så nu är det min tur att vara hemma med Bebis igen. Det känns lite märkligt. Ombytta roller från en dag till en annan. Från sjukvård till bebisvård, intramuskulära injektioner till potträning, tågkraschsimulering till sångstunder på öppna förskolan. Tvära kast indeed, det är knappt jag hänger med. Men visst är det skönt att vara hemma. Bebis är i sin allra soligaste fas just nu, och bortsett från fjärde världskrigen innan sovstunderna är hon helt underbar att hänga med. Och så är det skönt att slippa det dåliga samvetet när man måste ägna sig åt annat än att vara hemma.
Det stora nerköpet är nätterna. Nu är det min tur att mata och kliva upp och söva om varannan timme, och trots att det bara har gått två nätter känner jag mig redan som ett vrak. Sömnbristen på den här nivån är inget att leka med och jag hoppas by god att hon börjar haja grejen med att sova snart, för annars vet jag fan inte…
Att vara hemma hela dagarna gör också en del med självförtroendet, bekräftelsekåt som man är. Man kan ju tycka att Bebis varma leenden borde räcka, men det är svårare än man tror att inte bli sedd eller få visa sin kompetens för någon annan än en elvamånaders dvärg utan tänder. Men den här gången ska jag verkligen försöka vara cool och ta dagarna som de kommer. Här och nu ska bli nyckelorden, och det vore väl fan om jag inte kunde stressa ned nu när jag för en gångs skull har chansen.

Status i övrigt; Grillpartyt på dagis var en hit och Bebis socialiserade som att hon aldrig gjort annat. Pooljävlen som katten sabbade innan den ens hunnit invigas är eventuellt med i matchen igen, och de sista skolpapperna är snart ivägskickade. De senaste veckornas uppgivenhet känns inte riktigt lika tung, och jag inser att det i slutänden bara är jag som kan göra något åt den.